Protein
Proteiner finns i alla levande organismer i någon grad och varje specifikt protein är uppbyggd av en kortare, eller längre kedja sammansatta aminosyror.
Funktion
Det är viktigt att nämna att protein inte enbart har en specifik uppgift, det vill säga det är inte enbart byggstenar, utan varje proteinstruktur bidrar med sin egen funktion. Proteiner behovs exempelvis i blodomloppet för transport av näringsämnen, är med och utvecklar rörelse i kroppen i form av muskelkontraktion, bidrar med hormonell funktion som signalämne, och fungerar även som energikälla. Hör och häpna, men detta är bara några få funktioner som olika proteiner bidrar med i din kropp just nu.
Proteinets byggsten - aminosyran
I kroppen sker ett konstant utbyte av proteinstrukturer, det sker i just denna stund utan att du gör något speciellt.
Vi nämnde tidigare att proteiner är uppbyggda av aminosyror. Vi brukar säga att det huvudsakligen finns 21 st olika aminosyror som kroppen använder. Nio essentiella, sex semi-essentiella och sex icke-essentiella. De essentiella aminosyrorna måste vi få i oss genom maten för att överleva, resterande kan vi antingen tillverka själv utifrån de essentiella i kroppen eller få i oss via maten. De semi-essentiella aminosyrorna brukar kallas för villkorliga, detta eftersom de under vissa tillfällen under livets gång är eller blir essentiella ex. vid för förtidigt födda barn, eller under svällt.
Sanningen är att det finns många- många fler aminosyror än dessa. Du har antagligen tidigare hört talas om aminosyran Taurine. Vad vi vet i nuläget är detta inte nödvändigt för oss så länge vi inte är med om någon fysisk trauma eller är ett förtidigt fött barn. Däremot är Taurin livsnödvändig för exempelvis katter.
Fortsättningsvis används även aminosyror till andra funktioner utöver enbart uppbyggnad. De kan byta form och omvandlas till bränsle, eller så kan de brytas ner för att sedan bygga upp andra aminosyror, vissa aminosyror fungerar även som signalämnen i nervsystemet.
Nu skall vi inte gå för djupt ner i kunskapsträsket. Utan vi vänder och börjar bygga upp kedjorna av aminosyror igen för att bilda strukturer. Det första stadiet vi kommer till är när två aminosyror kopplas samman, dessa kallas di-peptider. Därefter följer tri-peptid och tetra-peptid, det vill säga tre och fyra sammansatta aminosyror. Alla kedjor kortare än 20 sammansatta kallas oligo-peptider (oligo = få), kedjor mellan ungefär 20-50 kallas poly-peptider (poly = många). Det är först när man kommer upp i runt 50 aminosyror som kedjan börjar kallas för protein. För att göra det än tydligare kan man tänka sig proteinet Insulin (humaninsulin), den har vad vi vet 51 sammanhängande aminosyror.
Onödigt, men o så intressant.
Människokroppens längsta kända proteinkedja heter Titin, bestående av ungefär 33 000 aminosyror .
Nu börjar vi förstå grunden i uppbyggnaden av proteiner och kan börja förklara den största skillnaden mellan animaliskt och vegetabiliskt protein.
Animaliskt protein kallas de proteiner som kommer från djurriket, det vill säga protein som vi får antingen av djuret eller från djuret. Det är från djurriket som innehållet av protein och biotillgängligheten är som högst. Detta på grund av att animaliskt protein har alltid en komplett sammansättning av de essentiella aminosyrorna.
Bilden ovan visar ett antal exempel på livsmedel som har högt innehåll av protein.
Vid val av animaliskt protein bör man även tänka på att många livsmedel även innehåller fett, och speciellt mättat fett (förutom för fisk). Vid val av köttprodukter välj helst fågel, fisk, ägg och magra mejeriprodukter före köttprodukter.
Vegetabilisk protein är de proteiner som vi får utifrån växtriket. Eftersom det finns betydligt fler växter än djur blir mängden livsmedel från växtriket betydligt fler och därmed även proteinkällor. Det som huvudsakligen skiljer vegetabiliskt protein från animaliskt är att det finns mindre protein per enskilt livsmedel och att vegetabiliskt protein nästintill aldrig har en komplett sammansättning av essentiella aminosyror. Detta leder i sin tur till att biotillgängligheten för protein från växtriken blir lägre och olika livsmedel behöver kombineras för att förbättra kvaliteten.
Det är dock viktigt att påpeka att några undantag finns. Både Sojabönan och Quinoa örten har en komplett sammansättning av de essentiella aminosyrorna vilket även betyder att de har en högre biotillgänglighet.
Genom att helt utesluta animaliskt protein och enbart välja protein från växtriket, kan intaget av önskad mängd protein försvåras beroende på behov och mål. Därav krävs det lite extra eftertanke om man enbart vill äta vegetabiliskt. Detta eftersom man behöver kompensera för de essentiella aminosyrorna som saknas från enskilda livsmedel med ett eller flera andra livsmedel. Detta kallas för kompletterande verkan. Tänk på att variera bland livsmedel och undvik enformigt livsmedelsval för att uppnå ditt dagliga behov. Med det sagt är det svårare, men inte omöjligt att inta ett högre proteinintag. Det brukar inte vara svårt för vegetarianer att få tillräckligt med protein, inte ens för den som utesluter mjölk och ägg.